246

Regionale Geologie

Rothpletz, A. Über Algen und Hydrozoen im Silur von Gotland und Oesel.

In: Svenska vetenskapsakad. handl. (n. F.) 43. Stockholm 1908.

— Über die Kalkalgen, Spongiostromen und einige andere Fossilien aus dem Obersilur Gotlands.

Aus: Sveriges Geol. Unders. (Ca.) 10. Stock­holm 1913.

Sahlström, K. E. Ett drumlinomräde i Närke. In: Sveriges Geol. Ärsbok 4. (C) 222. Stock­holm 1910.

— Jordskalf i Sverige 1907—1910. Ebendann: 4. (C) 238. Stockholm 1911.

— Jordskalv i Sverige 1911—1912.

Ebendann: 6. (C) 247. Stockholm 1913.

— Glacial Skulptur i Stockholms yttre skär- gärd. Ett bidrag tili frägan om inlandsisens eroderande verksamhet.

Ebendann: 7. (C) 258. Stockholm 1914.

— Förteckning över lodade sjöar i Sverige. In : Sveriges Geol. Ärsbok 9. (C) 273. Stock­holm 1916.

— Jordskalv i Sverige 1913—1918. Ebendann: 13. (C) 293. Stockholm 1919.

— Jordskalv i Sverige 1919—1925. Ebendann: 20. (C) 341. Stockholm 1926.

Sandegren, R. Block av paleocen frän Mag- lehem i östra Skäne.

Ebendann: 7. (C) 255. Stockholm 1914.

■— Hornborgasjön. En monografisk fram- ställning av dess postglaciala utvecklings- historia.

In: Sver. Geol. Undersök. (Ca.) 14. Stock­holm 1916.

— En postglacial strandlinje vid östra sidan av Vänern.

In : Sveriges Geol. Ärsbok 9. (C) 270. Stock­holm 1916.

Santesson, Gösta Undersökningar angäende det senglaciala havets största utbredning inom Norrbottens län.

Ebendann: 21. (C) 348. Stockholm 1927.

V. Seidlitz, W. Das Sarekgebirge inSchwedisch- Lappland. Bericht über die Hochgebirgs- exkursion des Stockholmer Geologen-Kon- gresses.

Aus: Geol. Rundschau II. Leipzig 1911.

— Schwedische Landschaftstypen. Erinne­rungen an den internationalen Geologen­kongreß 1910. 3. Lappland.

Aus: Geogr. Z. XVII. Leipzig 1911.

— Das schwedische Hochlandsproblem. Eine Antwort an Dr. Friedr. Svenonius-Stockholm. Aus: Centralbl. Min. Stuttgart 1912.

Sernander, R. Om de växtlämningsförande aflagringarna pâ rullstensäsen vid En- köping.

In: Sveriges Geol. Undersök. (C) 193. Stock­holm 1903.

Sernander, R. Flytjord i svenska fjälltrakter; en botaniskgeologisk undersökning.

Aus: Geol. Foren, i Stockholm förhandl. 27. Stockholm 1905.

Sjögren, A. Bidrag tili ölands geologi.

In: Öfversigt vetenskapsakad. förhandl. 28. Stockholm 1872.

Sjögren, Hj. Kristallografisk undersökning af Chondrodit och Humit frän svenska fynd- orter.

In: Acta Univ. Lundensis XVII. Lund 1880.

— Om ett „jordkast“ vid Glumstorp i Värm- land och om dylika företeelser beskrifna af Urban Hjärne.

In : Arkiv f. mat., astron. och fysik, svenska vetenskapsakad. 1. Stockholm 1903.

— Om ännu ett jordkast i Värmland, febr. 1903. Ebendann: 1. Stockholm 1904.

Sjögren, 0. Geografiska och glacialgeolo- giska studier vid Torneträsk.

In: Sveriges Geol. Ärsbok 3. (C) 219. Stockholm 1909.

— Bidrag tili Kirunaomrädets glacialgeologi. Aus: Kirunaomrädets geologi 3. Vetensk.

och prat. undersök. i Lappland. Stock­holm 1910.

Stolpe, M. Om Siljanstraktens sandstenar.

In: Sveriges geol. Undersök. (C) 62. Stock­holm 1884.

Strippelmann, Leo Die Eisenerzlagerstätten Schwedens unter besonderer Berücksichti­gung des Bergreviers Norberg-Westmannland nebst praktischen Gesichtspunkten für die Entwicklungsfähigkeit des Eisensteinberg­baues durch den Hüttenbetrieb in Schweden und Bedeutung der Schwedischen Eisen­steine als Handelsartikel. Mit brieflichem Vor­wort von Bernhard von Cotta. Prag 1873. Stutzer, 0. Alte und neue geologische Beobach­tungen an den Kieslagerstätten Sulitelma- Röros-Klingenthal.

Aus: österr. Z. f. Berg- u. Hüttenwes. LIV. Wien 1906.

— Die Eisenerzlagerstätten bei Kiruna (Kii- runavaara, Luossavaara und Tuollavaara). Reisebeobachtungen.

Aus: Z. f. prakt. Geol. XIV. Berlin 1906.

— Die Eisenerzlagerstätten bei Kiruna. Ein Nachtrag.

Ebendaraus: XIV. Berlin 1906.

— Geologie und Genesis der lappländischen Eisenerzlagerstätten.

Aus: N. Jahrb. Min. Beil.-Bd. XXIV. Stutt­gart 1907.

— The geology and origin of the Lappland iron ores.