Druckschrift 
Katalog der Bibliothek / im Auftr. der Ges. bearb. von P. Dienst
Entstehung
Seite
208
Einzelbild herunterladen

208

Hydrologie

Aus: Jahrb. Pr. a L.-A. f. 1901. XXII. Ber­lin 1912.

Stopnevitsch, A. N. Mineralwasser.

In: Die Reichtümer Rußlands. Petersburg 1920.

Theobald, G., u. J. J. Weilenmann Die Bäder von Bormio und die sie umgebende Gebirgs- welt. I. Teil. Landschaftsbilder, Bergfahrten und naturwissenschaftliche Skizzen. St. Gal­len.

Thoroddsen, Th. De varme kilder paa Island, deres fysiks-geologiska forhold og geogra- fiske udbredelse.

Aus: Overs, danske Vidensk. selskabs for- handl. Kopenhagen 1910. de Tribolet, Maurice Note sur la présence dune source deau minérale à Valangin suivie dune statistique des sources minérales du Canton et de renseignements nouveaux sur quelques unes dentre elles.

Aus: Bull. soc. sci. nat. de Neuchâtel. Neu­châtel 1879.

Vasillevskij, M., L. Bogoïavlensky et A. Kobzeva Les sources thermales de Biélokourikha dans lAltaï.

In : Matériaux pour la géol. générale. 46. Le­ningrad 1926.

van Werveke, L. Zwei verschiedenartige Mi­neralwasser im Untergründe Magdeburgs. Ihre chemische Zusammensetzung und ihre Herkunft.

Aus: Montagsblatt. Wiss. Wochenbeilage der Magdeburgischen Ztg. Magdeburg 1927. Yakovlev, N., A. Oguilvie, et V. Nekhorochev Recherches et explorations géologiques dans la région des sources minérales de la Matsesta dans la Rivière du Caucase.

In: Matériaux pour la géol. générale. 8. Petrograd 1916.

Zsigmondy, Wilhelm Mitteilungen über die Bohrthermen zu Harkány, auf der Mar­garetheninsel nächst Ofen und zu Lippik, und den Bohrbrunnen zu Aicsüth. Pest 1873.

Seen.

Abich, H. Vergleichende chemische Unter­suchungen der Wasser des caspischen Meeres, Urmia- und Van-Sees.

Aus: Mém. Acad. Sci. St.-Pétersbourg (VI) VII. St. Petersburg 1856.

Ailio, Julius Die geographische Entwicklung des Ladogasees in postglazialer Zeit und ihre Beziehung zur steinzeitlichen Besiedelung. In: Bull. Comm. géol. Finlande. 45. Helsing­fors 1915.

Andersson, G. Den centraljämtska issjön. In: Svenska Geol. Undersök. (C) 166. Stock­holm 1897.

Djupkartor över nàgra svenska insjöar. 1. An­rick, C. J., och G. Lundquist. Geografisk un- dersökning av sjöarna Sillen, Frösjön, Klem­mingen och Skillötsjön i Södermanland.

2. Frödin, J., Undersökning rörande djupför- hällendena i Vastenjaure i Lule lappmark.

3. von zur Mühlen, Leo. Sjön Unden i Väster- götland. 4. Teiling, E. Nägra ord tili djup- kartorna över Nysockensjön, Rottnen och Ränken.

In: Sveriges Geol. Ärsbok 12. (C) 286. Stock­holm 1919.

Aeppli, A. Erosionsterrassen und Glazial­schotter in ihrer Beziehung zur Entstehung des Zürichsees.

In: Beitr. z. geol. Karte d. Schweiz (2) 4. Bern 1894.

Auer, Väinö Die postglaziale Geschichte des Vanajavesisees.

In: Bull. Comm. géol. Finlande 69. Helsing­fors 1924.

Bartling, R. Die Seen des Kreises Herzogtum Lauenburg mit besonderer Berücksichtigung ihrer organogenen Schlammabsätze.

Aus: Abh. Pr. G. L.-A. N. F. 88. Berlin 1922.

Bourcart, Félix-Ernest Les lacs alpins suisses.

Étude chimique et physique. Genf 1906. Clarke, Frank Wigglesworth The composition of the river and lake waters of the United States.

In: Prof. Pap. U. S. Geol. Surv. 135. Wa­shington 1924.

Diller, J. S. Crater Lake, Oregon.

Aus: Am. Jour. Sei. (4) III. New Haven 1897.

Crater Lake, Oregon.

Aus: The National geograph. Magazin VIII. Washington 1897.

Duparc, L. Le lac dAnnecy. Monographie. Aus: Arch. sci. phys. et nat. (3) XXXI. Genf 1894.

Favre, Alph. Sur lancien lac de Soleure. Ebendaraus: (3) X. Genf 1883.

Sur lorigine des lacs alpins et des vallées. Lettre adressée à Sir Roderick J. Murchison. Aus: Bibl. Univers, et Revue Suisse (Arch.

sci. phys. et nat.) XXII. Genf 1865. Fenneman, N. M. On the lakes of south­eastern Wisconsin.

In: Bull. Wisconsin Geol. Surv. VIII. Madison 1902.

De Geer, S. Geografisk undersökning af sjöarna Toften, Testen och Tysslingen i Närke.

In: Sveriges Geol. Arsbokö. (C) 250. Stock­holm 1914.